Urval av artiklar i nr 1/98
Ledare om Göteborgs Stadsteater
Spotlight: skådespelerskan Anna Pettersson presenteras av Emma Fransson.
Lycko-Per i villornas värld Stellan Larsson om folktro och ockultism i Strindbergs "Lycko-Pers resa".
En fruktansvärt underhållande långtråkighet. Rikard Hoogland om två omdiskuterade uppsättningar i Berlin.
Tant Thalia
Tant spekulerar mycket om vem som kan tänkas ta på sig teatersveriges svåraste uppdrag, att bli konstnärlig ledare för Göteborgs Dramatiska Teater (var vid försvinnandet känd under namnet Göteborgs stadsteater). Kanske Harald Treutiger, han är ju van att ha alla emot sig, varför inte en ny Robinsonvariant? "Vem blir Shakespeare? 18 skådespelare och Harald Treutiger i ett tomt teaterhus." Kanske kunde GL television, de med Bingolotto, spela in. De har ju på senare tid visat sig duktiga på att trolla bort offentliga medel.
Ett elakt rykte förtäljer att Stefan Petersson har tagit kontakt med Claes Schmidt, chef för Slagthuset i Malmö, en scen som blandar amatörer och proffs och kör musikaler. Då kanske den goa, glaa Göteborgsandan skulle komma in på teatern. Varför inte låta Stadsteatern bli ett enda stort glatt Göteborgskalas (en annan av stadens miljonslukare) så kan alla skådespelare gå utklädda till Lisebergskaniner (bara de inte förökar sig förstås). Men kanske var det teaterns namn som lockade Petersson.
Hagge Geigert tyckte ju att stängningen av Göteborgs stadsteater var helt riktig, så man kanske kunde kalla in honom som konsult nu när han har lämnat sin Lisebergsteater. En som tydligt har visat sitt intresse för jobbet som ny konstnärlig ledare är George Malvius, många gånger har han knackat på Peterssons dörr och utbjudit sina tjänster.
Men vad är nu egentligen problemet med Göteborgs stadsteater, varför sviker publiken? En som har tänkt efter noga är den kristdemokratiska riksdagsledamoten Fanny Rizell som har klurat ut en enkel fråga till kulturministern. Göteborgarna har inget förtroende för Stadsteatern, anser Fanny, därför att de ser på teatern som ett vänsterfäste. Så Fanny tycker att teatern därför inte borde få några mer statliga pengar. Tänk, alla dessa goa glaa Göteborgare, va de kan komma på.
Tant undrar ifall inte Göteborgs stadsteater borde använda samma framgångsrecept som Dramaten, tänk att hela tiden hamna på kvällstidningarnas löpsedel för sina skådespelares insatser. Men hon är lite konfunderad över att Ingrid Dahlberg inte använder sig av det tydligare i reklamen. Exempelvis kunde man annonsera ”I kväll i full frihet på Dramaten: hustrumisshandlaren, knarkaren, polishotaren”.
Att det är viktigt med kända ansikten har Tant förstått, häromdagen träffade hon en regissör som skulle göra en uppsättning på SVT Drama. En av de biträdande dramacheferna tyckte att det var viktigt att det var riktigt framstående och kända skådespelare i produktionen. Regissören räknade upp det ena namnet efter det andra från Dramaten och Stockholms stadsteater, men den biträdande såg ut som ett frågetecken, eftersom han inte visste vilka de var. Regissören skulle naturligtvis ha föreslagit Regina Lund eller ännu hellre Lina Perned.